Arbete, arbete, arbete….rådjursjakt.

Dagen var planerad för arbete vid skrivbordet från tidig morgon till sen kväll. Dels reportage som ska göras klart och bakom ryggen en server som jag håller på att installera. Var uppe tidigare än tuppen, närmare bestämt vid halv fyra för att komma igång bra och arbetet flöt på bästa sätt men ibland blir inte dagarna som man planerat, och då i positiv mening.

Strax efter nio ringde telefonen och det var Stefan, en kompis i byn som ringde.
– Jag har en stund över, ska du med och jaga rådjur?
Tror säkert jag funderade en halv sekund innan jag bestämde mig att jag faktiskt behövde en paus och lite frisk luft.

Ett snabbt ombyte, hämta studsaren i vapenskåpet, på med kängorna och sedan iväg. Stefan hade redan funderat ut var han skulle släppa och jag smög mig in i skogen till ett litet hygge där Stefan menade att rådjuren mycket väl kunde komma om taxen fick upp.
Det tog inte många minuter innan de första trevande skallen hördes från Jaktsagans Nosa, som taxen heter. Hon är bara unghund och dagens drev var faktiskt bara tredje gången hon drev.

Drevet verkade tyvärr dra sig bort från mig och jag blev lite fundersam, som man ofta blir när drevet inte går som man tänkte sig, om jag skulle byta pass. Stod och lyssnade en stund och bestämde mig för att flytta ett hundratal meter för att komma i bättre läge för drevet som nu buktade riktigt bra. Började smyga mot den plats jag trodde skulle vara bättre men hinner bara ett tjugotal meter innan ett knäpp får mig att stelna till. Kikar mot det håll jag hör Nosa och då kommer rådjuret i sakta fart för att i nästa stund stanna upp och lyssna efter taxen. I samma sekund är jag skjutklar och skottet går.

Jaktsagans Nosa vid sitt första rådjur

Rådjuret faller i skottet och mindre än en minut senare kommer Nosa med fullt skall fram till rådjuret. Det blir en riktigt positiv stund då detta var första djuret som fälldes för Nosa efter cirka 20 minuters drev och dessutom på husse Stefans födelsedag. Grattis Stefan på födelsedagen och även grattis till en mycket lovande rådjurshund. För den som undrar så fyller Stefan 25, men jag kommer inte ihåg för vilken gång i ordning :-)

Husse Stefan med sin lovande taxtik, Nosa, vid hennes första rådjur.

Nattens regn hade förbytts mot strålande sol och hög luft. Ett buktande rådjursdrev som slutade med ett fällt vilt. Vilken tur att man lämnade skrivbordet en stund!