Liten blir stor

För den som hängt med på hemsidan sedan tidigare så vet ni att jag parade Birka våren 2011 med Reces Rio. En parning som jag trodde otroligt mycket på och vi såg verkligen fram mot att både föda upp en kull valpar och även behålla en valp själva. Tyvärr gick det ju inte som planerat och några valpar efter Birka blir det aldrig efter de komplikationer som uppstod.

Nu är det ju så lyckosamt att Birka har flera kullsyskon som gått väldigt bra i skogen och när hennes bror, SJ(LÖ)CH SUCH Fällestrands Bonzo, fick para några riktigt bra tikar var det inte svårt val att ställa sig i kö på en av dom. Den som tilltalade mest var den första som parades, nämligen NORD J(LÖ)CH Hänsjöns Kiwi

Att det var just den som föll mig mest i smaken finns flera anledningar till. Dels är tiklinjen mycket stark när det gäller den jaktliga biten. Tidigt jagande hundar och bra bredd i kullarna. Kiwi som är född våren 2010 gjorde klart sitt Svenska JCH redan den 2:a september 2011, lite drygt ett och ett halvt år gammal. Sitt Nordiska championat fixade hon så att det var klart i god tid innan hon blev två år (Kiwi blev därmed tredje generationen i följd som är Nordisk jaktchampion). Samtliga av hennes kullsyskon är dessutom startade på prov och alla utom en har gått till pris.

En annan viktig del var också att Kiwis far är Reces Rio, alltså samma som jag parade Birka. Genom att ta en valp ur kombinationen Fällestrans Bonzo och Hänsjöns Kiwi fick jag mycket av det jag skulle fått i den planerade kullen på Birka och Rio. Rio är fortfarande sparsamt använd i avel men resultaten hittills är mycket bra och jag är ganska säker på att han kommer att hamna väldigt högt i avelslistorna framöver.

Ser man till stamtavlan så är det svårt att önska sig så mycket mer då de flesta av hundarna har visat fina avelsresultat med hög procent meriterade avkommor. Bara att hoppas att Bonzo och Kiwi för arvet vidare.

I mitten av april fick vi alltså hem vår nya jämthund, Hänsjöns Queen, som vi här hemma kallar för Enja. Två månader har nu gått och givetvis går det inte att säga så mycket än vad det ska bli utav henne. Konstaterar dock att det är en otroligt trevlig valp med kanonstabilt psyke och hög social nivå. Hon har en bra exteriör och spretar det inte iväg åt något håll, som det ibland kan göra med valpar, så blir det nog någon utställning framöver.

Visst är det ett tag tills man kommer att börja men man längtar verkligen till att få komma igång och jobba med henne i skogen också.

1 tanke kring ”Liten blir stor

Kommentarer är stängda.