En debutant och en för vardera hund

-9 grader och sprakig snö på backen. Inget önskeväder precis men har man budat till jakt så är de det som gäller. Hade väl inga jätteförhoppningar om dagen men ack så fel man hade.
Tre jämthundar lös i markerna på lite olika platser och fyra passkyttar utplacerade. Birka fortsatte med sin goda vana och upptag på första sökturen. Upptaget kom på drygt en kilometer så jag hörde det inte men rapport via radion. Tog en stund att ta sig runt men väl där hördes Birka tydligt. Dock ville det inte stå stilla utan var oroligt med korta förflyttningar. Lyckades få en skymt av älgen när den passerade en väg. Att det var en ensam älg var ställt utom allt tvivel, men var det en liten tjur eller ett hondjur?

Svaret kom efter cirka en och en halv timme. Älgen, som visade sig vara en liten kviga, kom i sakta gångstånd rakt på min bror Peter som stod och väntade på att Milo skulle komma tillbaka efter att hans älgar hoppat i en sjö. Peter tog tillvara på läget och kvigan låg i backen, till Birkas stora glädje.

På morgonen hade Milo fått tag på ko med kalv som kom strax utanför skotthåll för Andreas. Älgarna fortsatte förbi passet och valde sedan att simma över en sjö. När Milo är på tillbakagång hittar han en ny älg som även den väljer att gå ut i passet hos Andreas. Denna gång inom skotthåll och ett par smällar sedan låg den i backen.

Där ser man vad fel man kan ha. Misstänkt dåligt väder förbyttes i jaktglädje. En älg i backen för vardera hund och extra kul eftersom detta var debut för Andreas som älgskytt.

Den gamle kan än och lika roligt tycker han det är fortfarande att rycka pälsen av den skjutna älgen.

Andreas fixade debuten som älgskytt utan problem