När solen skiner och morgonluften är varm, vad passar då bättre än ett besök på stranden före rusningen.

Gör som Jimmy, njut av dagen, stoppa fötterna i det ljumma vattnet, ta en fika på stranden. Du vet aldrig när nästa bra dag kommer!!!

Livet går vidare och vardagen infinner sig. Arbete, hundar, hus, trädgård, räkningar, tvätt, matlagning…. men ibland är det bara så skönt att koppla bort och bege sig någon annanstans och bara njuta.

Fick till en härlig vecka i månadsskiftet juni-juli. Umgås med fina vänner, njuta av naturen och lugnet. Dessutom en vacker dagstur på fjället. Nästa semester, då är vi framme vid jakten :)

Jämtland

Djupdal

Marsliden med Lunnsa och Enja

Marsfjällkåtan

Enja och Lunnsa, Kultsjön

Lunnsa, Kultsjön

Kultsjön

Kvällstur på Blaikfjället

Aldrig någonsin har jag kunnat föreställa mig den tomhet som blev när du inte finns hos mig längre.
Jag kan fortfarande känna doften av dig när jag tar kudden som ligger på din sida av sängen, men du finns inte där längre.
Jag öppnar dörren och hinner nästan ropa på dig innan verkligheten kommer ifatt och jag inser att du inte finns hos mig längre.
Jag vill så gärna fråga dig vad du tycker, men jag inser lika snabbt att du inte finns med mig längre.

Allt vi gjorde under våra 31 år tillsammans finns på något sätt kvar och när bilderna svischar förbi så känns det ändå som du finns med mig.
Din styrka hjälper mig när tårarna rinner och beslut ska tas, då känns det ändå som du finns med mig.
Jag håller vår fina och unika son i handen och i hans ögon ser jag dig. På något sätt så känns det ändå som du finns med mig.
Vi var ett team som kämpade tillsammans och jag lovar dig att jag kommer att fortsätta för det känns på något sätt som du finns med mig

Du sa det så fint, och jag bär det med mig.
– Vi säger inte hej då. Vi ses någonstans, på något sätt!

Den 14 januari 2018 dog Carina efter en kort tids sjukdom. Cancer slog till brutalt och urskiljningslöst. Carina var, och är, den finaste och starkaste människa jag mött och inget kommer att bli sig likt efter denna dag. Tomheten gör så ont.

Med ett par bilder från ett snörikt Småland (någon vecka före jul) vill vi önska alla läsare en riktigt skön och trevlig julhelg. Kom ihåg att ta hand om varandra och ägna en stund extra just åt att umgås. Livet är så skört och bräckligt så det gäller att ta vara på de stunder man har tillsammans.

När Enja hösten 2016 tog sitt förstapris på 88,5 poäng kvalificerade hon sig också till klubbmästerskapet eftersom hennes prov sjätte bästa i klubben under säsongen. Igår, den 26 augusti var det dags för klubbmästerskapet som också är SM-kval.

Tävlingen, med de tio bästa hundarna från föregående säsong, arrangerades i skogarna kring Skillingaryd. Själv drog jag lotten på en mark utanför Taberg. En utmärkt fin mark skulle det visa sig och vi hade en mycket trevlig dag tillsammans med domare och vägvisare.

Efter någon halvtrög sökrunda fick Enja tag på ett troligt spår och drog iväg i ganska högt tempo. Efter en stund kom upptaget cirka 800 meter från provgruppen. Hon skällde på riktigt bra och efter drygt 90 minuter ståndskall smög domaren in och kunde konstatera älg samtidigt som det blev en lätt stötning. Efter drygt en kilometer förflyttning blev det förnyat ståndskall och husse vågade andas ut. Men säg den glädje som varar, efter cirka 10 minuter blev det sken på nytt och Enja hängde på drygt fem kilometer innan hon avbröt förföljandet och tog sig tillbaka.

En valpkull i våras, tidigt på säsongen med endast ett släpp före denna tävling och dessutom stigande temperatur är inga undanflykter men det gör väl inga fördelar i alla fall. Vi släppte Enja i ett nytt område men nu syntes att hon var ganska trött. Provet avslutades utan mer upptag på älg.

Enjas prestation räckte till ett andrapris på 64,5 poäng och jag kan säga att husse var mycket nöjd med hennes prestation med tanke på förutsättningarna. Glädjande nog hamnade hon också på prispallen då hon blev tvåa i klubbmästerskapet och första reserv till SM. Ohotad vinnare med väldigt fina resultat blev en annan jämthund. Christian Larsson från Lekeryd vann på 88,5 poäng med sin tik Fredmarkens Norma. Grattis säger vi och önskar lycka till i SM.

Då var samtliga sju valpar levererade till sina nya ägare. Även om det är både tomt och lite vemodigt så ser vi med glädje fram mot att följa alla dessa individers framöver. Lycka till alla trevliga valpköpare!

Castor har flyttat till familjen Larsson i Björna

Cosmos bor nu i Norge och kommer att jaga med Espen.

Celine är en av tre tikar som stannar i Småland, närmare bestämt i Äng hos Emil Erixon

Cindy har flyttat till Dala-Järna till Per och Evelina.

Catja är andra tiken som är i Småland. Bor i Gränns hos familjen Fridell

Cissi är då tredje tiken som stannar i Småland. I Aneby finns hon hos Fredrik Trofast och Annaida Franzén.

Celeste som var minstingen från början har växt till sig lika bra som de andra och bor nu i Säffle hos Mats och Annika.

Jag byter inte kamera lika ofta nu för tiden men nu var det dags. Tekniken skenar fortfarande i den digital fotovärlden och första testerna med nya huset, Canon EOS 5D Mark IV lovar mycket gott. Blev lite testande idag på de två valparna som är kvar innan leverans.

Tiden bara rusar iväg och det är redan inne på sista veckan med gänget. Härligt att ha en stor inhägnad trädgård med vissa områden som är lite mer vildvuxet där valparna älskar att vara och utforska.

Idag var det dags för valparna att prova på två nya erfarenheter. Dels fick de för första gången komma ut en stund och känna på gräset. Nyfikna och företagsamma trippade de runt och utforskade allt nytt och sedan sov de gott en bra stund. Därefter var det dags att för första gången smaka lite annan mat än mjölk. Tog bara några sekunder så smackade de med god aptit på den lilla smakportionen med köttfärs och äggula.

Det börjar bli mer och mer fart i valplådan och idag var det dags att låta valparna utforska ytterligare en del av världen, förvisso bara några kvadratmetrar extra men ack så spännande det var för dom.

”Lilla röd” var först ut ur valplådan för att utforska den nya världen!

En av tikarna, ”lilla röd” var först ut och klättrade över kanten för att nå den nya världen utanför. Fantastiskt roligt att se hur målmedvetna de är och även hur olika i sättet de är. Helt klart sju härliga individer.

För Enja verkar det ok att mata dom både i valplådan och i nya valphagen

Enja är väldigt lugn och harmonisk med sina valpar och det tror jag är bra. En trygg tik ger trygga valpar.

Det blir många timmar med valparna nu.

Humör har de också :)

Gäller att hålla ett vakande öga

Rosa kallas för vit-tass, en härligt kontaktsökande tikvalp, när hon inte sover ;)

Mamma Enja bakom valphögen :)