Vilken härlig avslutning det blev på älgjakten 2019-2020! Ståndskall av Dramm och en kalv i backen för Enja!

Det har blivit lite av en tradition att jag och brorsan jagar älg sista dagen på säsongen. I år hade jag bestämt mig för att gå med Dramm som nu blivit drygt 10 månader.

Vädret var väl kanske inte det bästa med några centimeter blötsnö men det var ju bara att gilla läget. Idag var faktiskt bara fjärde gången han var lös i skogen så jag hade väl inga jättestora förhoppningar, mer bara en fasa för att hans kulle hitta vildsvin.

Men min farhågor kom på skam och efter någon timme kom upptaget. Den känslan är helt enorm, när unghunden gör jobbet rätt och går ut på sök, hittar en älg och börjar skälla men en mäktig hanhundstämma. Älgarna var dock lite oroliga så det blev en blandning av fast stånd, gångstånd och sken men Dramm hängde i bra och dessutom en väldigt fin återgång när han valde att bryta förföljandet. Kan säga att det var ett brett leende över husses ansikte :)

Eftermiddagen var det Enjas tur och valet föll på ett område där jag sett en ko med en liten kalv. Det brukar vara svårt att hitta just det ekipage man söker och när så upptaget kom så var det med stor spänning jag inväntade skottläge om det skulle visa sig vara med en kalv.

Läget som kom till slut får väl betecknas som en jaktlig straffspark. Sakta gångstånd ut över ett nytt hygge och ko med kalv som visar upp sig på 50 meter. Enja jobbar intensivt och kon lyckades både jaga undan Enja och vara i vägen för ett bra skottläge. Men till slut kom det och kalven var i backen. Enja som hade koll på läget stannade glädjande kvar vid den fällda älgen så vi kunde dela jaktglädjen tillsammans.

Som sagt, en superb avslutning på älgjakten och jag är otroligt tacksam för alla de fina jakter man fått vara med om under säsongen. Tack också till fina vänner som bjudit in till jakt så jag och hundarna fått chansen att vara med. Kommande höst blir verkligen spännande med fokus på injagning av Dramm :)

I mitten av december var jag och Lunnsa över till Norge för att gå jaktprov och försöka nå det norska jaktchampionatet. I Norge krävs det ett tvådagarsprov för att bli jaktchampion och totalpoängen för två dagar måste komma upp i minst 140 poäng.

Första dagen bjöd på ett före med gammal snö som bitvis var ganska hård. Lunnsa verkade lite konfunderad först då hon kom lös i den ovana föret. Men efter en kort stund drog hon ut i en sökrunda och efter en stund kom upptaget som stod fast direkt. Som vanligt så är husse nervös även om jag vet att Lunnsa inte sviker och ståndfast är hon definitivt :)

Provet fortsatte bra och efter 300 minuter älgarbete återstod bara den lilla detaljen att få Lunnsa att sluta. Hon fick helt enkelt avgöra själv och efter två timmar skällning i mörker så gav hon sig och kom tillbaka till en nöjd husse.

Andra dagen och lite ömma tassar. Men inom en timme var det full skällning och inga tveksamheter från Lunnsa. Fast i upptaget och sedan flöt det på med stötningar och älgkontakter. Det som inte fungerar med henne är inkallning så efter ännu en dag med 300 minuter älgarbete så återstod bara väntan på att hon skulle ge sig. Även dag två så kom hon efter ett par timmar skällning i mörker.

Kan säga att det var en mycket nöjd husse som satte sig i bilen för resan hemåt. Ett stort tack också till domare och Oslo-områdets Elghundklubb som tog emot och ordnade dessa provdagar på bästa sätt.

Lite extra kul också att Peter Jansson var med och startade kullsystern, Sörombäckens Lilly vid samma prov. Även Lilly gjorde fina provdagar och kämpade ihop till förstapris bägge dagarna.

Proven har nu gått genom kollegiet och Lunnsa tilldelades 83,5 poäng första dagen och 80,5 andra dagen, 164 poäng totalt. Därmed kan vi utöka titelraden till SE J(Lö)CH NO JCH

Valpkull, fantastiska jakter, älgar i backen och norskt jaktchampionat, mycket som händer på ett år. Konstaterar återigen att det är helt otroligt vad fort ett år går, eller faktiskt ett helt decennium för det känns ganska nyligen som det slog över till 2010 och strax skriver vi 2020!

Mycket har hänt under detta decennium. Det mest jobbiga var förstås när Carina togs från oss alldeles för tidigt i livet för två år sedan. Cancer är en helvetes jävla skitsjukdom men för oss som är kvar så måste livet gå vidare. Det gör det också trots att människor man älskar försvinner. Det gäller att ta tillvara på varje dag och leva livet nu, för det kommer ingen repris! Med åren blir man säkert också lite klokare, eller åtminstone gör livets erfarenheter en lite mer eftertänksam, och tacksam.

Det är mycket trevligare att fokusera på positiva saker, så det kommer jag fortsättningsvis göra i denna text. Dessutom med fokus på jakten och de härliga hundarna och vad som hänt under 2019.

Våren 2019, närmare bestämt den 17 mars föddes 6 fina jämthundvalpar. Moharens D-kull efter Sörombäckens Lunnsa och Albertssons Hero. Det blev fyra hanar och två tikar och Lunnsa skötte sig exemplariskt. Mycket jobb var det men så otroligt roligt att följa kullen. Dessutom blev det första jämthunden från egen uppfödning som blev kvar då Moharens Dramm numera tillhör hundflocken här hemma.

En tik stannade kvar här i Södra Sverige medan de övriga fyra flyttade norrut till Västernorrland och Jämtland. Fantastiskt kul att se hur de utvecklas och tidigt visade de prov på att jaktlusten finns med i arvet och att skälla älg är ett stort intresse. Också riktigt kul att se hur bra alla valparna har det hos sina nya ägare. 2020 ska bli extra intressant att se hur dessa sex valpar fortsätter sin utveckling i skogen.

September och äntligen höst! Började älgjakt med för andra året i rad med fina dagar i Jämtland i ett väldigt trevligt gäng. Extra kul start blev det också med Lunnsas första släpp efter valpkullen som resulterade i ett fint ståndskall strax under fjällkanten. Jag och kompisen följdes åt och han fick till slut fälla en älg på fast stånd. Delad glädje är dubbel glädje!
Fortsatte sedan med kompisarna i Västernorrland med många fina dagar och hann även med ett par dagar som hundförare uppe i Djupdal. Härligt med jakt i byn där man har sin egen stuga också.

Jakten här hemma i oktober och resten av året har rullat på bra. Lunnsa och Enja har tillsammans med brorsans hane Atle presterat många bra jobb och presenterat många älgar för såväl oss hundförare som för passkyttar. Några har dessutom varit rätt djur på rätt plats så då har fått följa med till slaktboden.

En annan höjdpunkt sett till hundarna blev det i mitten av december. Äntligen blev resan av till Norge för att prova ett tvådagarsprov och försöka nå det norska jaktchampionatet. Lunnsa gjorde två fina dagar med skällning in i mörker båda dagarna. Domarna föreslog förstapris båda dagarna med fina egenskapspoäng så om inget strular så har Lunnsa nu förlängt sin titel av även innehålla NO JCH. Extra roligt var det att även Peter Jansson, Sörombäckens kennel, som är uppfödare till Lunnsa och ägare till kullsystern Lilly var med i Norge. Även Lilly presterade bra och fixade förstapris båda dagarna, så grattis till systrarna L från Sörombäcken.

Ett nytt år står för dörren och av detta älgjaktår återstår bara en månad. För min del blir det fokus att få göra något släpp med Dramm om bara väder och rätt vilt finns. Jag vill absolut inte att han kommer i kontakt med vildsvin som första vilt, för mig är jämthunden en älghund och ska jagas in och meriteras på det viltet. Så med det så vore någon centimeter snö fint om man nu får önska något av starten på detta nya decennium.

I planeringen finns också en valpkull till våren. Om allt fungerar så kommer Lunnsa att paras med den unga hanen Dollarmarkens Brage.

Så till de som orkade läsa detta långa inlägg och kom till detta sista stycke vill jag önska er en fantastisk fin nyårsafton och sedan ett riktigt Gott Nytt År med fokus på positiva saker och mindre tid för negativt och energitjuvar.

Skål, och välkommen 2020!

Äntligen kom det lite värme och bra väder för att låta valparna komma ut och utforska världen lite mer på allvar. Företagsamma allihop och tar för sig bra. När sedan husse kom med ett par älgklövar blev det väldigt intressant.

Lunnsas valpar har nu blivit en vecka gamla och alla mår bra och växer så det knakar. En av hanarna har dubblerat sin vikt första veckan och de andra skuggar tätt efter.

Lunnsa har funnit sig väl tillrätta i sin roll och tar nu dagarna med ro. Ligger mest hos valparna men lite då och då passar hon på att ha lite ”egentid” och vila i bia-bädden istället.

Natten mellan lördag och söndag valpade Lunnsa och hon skötte sig exemplariskt. Det blev sex valpar, 4 hanar och två tikar. Jag kommer att behålla en hanvalp själv och de andra fem är tingande och bortlovade.

Det har vart ett otroligt stort intresse för denna kull och jag är väldigt tacksam för alla som hört av sig och tingat. Tyvärr måste jag göra många besvikna eftersom jag inte kan erbjuda någon valp.

Lunnsa växer och blir större och större för varje dag. Drygt en vecka kvar nu tills hon ska valpa. Förberedelserna här hemma är i full gång och Lunnsa har nu valt sin plats i valplådan. Håller tummarna att allt ska fungera när det väl är dags.

Lovis kompletta namn är Ängblomman’s First Easter Flower och i dagarna var vi upp till Stöde och hälsade på hos kennel Ängsblomman. Lovis kommer att vara där ett tag. Kennelägare och tillfällig matte är Camilla Engblom. Suveränt duktig med sina hundar och Lovis verkade trivas där från första stund. Camilla är också duktig på att fixa till hundar så de ser ut som de ska. Lovis blev så fantastiskt fin efter att Camilla fixat till henne.

Lunnsa är nu parad med Albertssons Hero. Parningen gick bra och Hero har varit på plats här hos Lunnsa under stora delar av löpet.

När man väljer hane så är det mycket uppgifter som hämtas in men den slutliga känslan blir ju först när man träffar individen. När det gäller Hero blev det många plus.
Han är en mycket trevlig jämthundshane med väldigt fin mentalitet, lugn och fin, precis som en jämthund ska vara. Fungerade bra med alla hundar här hemma och var lugn både i hundgård och inne.
Exteriört så står han sig mycket bra och försvarar väl de Excellent han fått på utställning. Lätt och fin i kroppen men ändå en bra könsprägel.

Kombination med Lunnsa och Hero tror jag väldigt mycket på. Det är två individer med otroligt mycket jakt i sig. Rejält sök, bra ståndegenskaper och bra skall. I stamtavlan finns på båda sidor ett flertal utmärkta ståndhundar som visat sig vara mycket bra nedärvare. Exempelvis Sörombäckens Greta som är mor till Lunnsa är Sveriges genom tiderna bästa nedärvare.
Båda har en mycket bra exteriör med Excellent på utställning.

Kombinationen ger ett IK på 0,6 %. Preliminärt HD index är 104 och AD 105

Vid intresse för en valp ur denna kombination hör gärna av er till mig på 070-6337347 eller till hanhundsägare Marcus Ivarsson på 073-976 75 47

Se stamtavlan på de tänkta valparna på HittaÄlghund, klicka här

Älskade Birka nu finns du inte med mig längre men jag hoppas du får jaga varje dag där du är nu.

Tårarna rinner och det brinner inombords. Du var en fantastisk hund och jag kommer aldrig att glömma. Minns första älgen som föll för dig på en myr i Norrland. Minns ditt första rejäla ståndskall. Fyra timmar och husses inkallningsförsök belönade du med att vifta lite extra på svansen samtidigt som skallet ökade. Minns första jaktprovet och du fixade förstapriset som en dans. Minns det där eftersöket som du fixade trots att husse nog tvivlade. Minns storoxen som föll i skymningen. Minns många av våra härliga dagar tillsammans i skogen, för det var där som du verkligen trivdes bäst!

Minns så många saker som du och jag varit med om. Men mest så minns jag nog vilken fantastisk familjemedlem du var! När Jimmy verkade krasslig så var du snabbt där och kollade. Var någon ledsen så var du snabbt där och tröstade på ditt egna lite burdusa vis. Visst kunde du även reta gallfeber på både husse och andra men samtidigt så var du så oförarglig med din glada svans och pigga ögon.

Du gav mig så många fantastiska stunder och även var du den som skapade kontakt med så många fantastiska människor. Människor som idag betyder mycket för mig.
Älskade Birka, jag fick klappa din mjuka päls en sista gång, se dina kloka ögon en sista gång, känna dina andetag en sista gång. Allt en sista gång  innan du vandrade över till andra sidan. 

Nu får du jaga varje dag och när du blir trött så tar matte hand om dig!